Planerat för en må-gott-dag senare idag tillsammans med min vän. Hoppas att det ska lätta upp min sinnesstämning lite och jag hoppas att jag vågar och orkar ta mig till jobbet på fredag.

Några steg framåt, många bakåt. Allt som sakta byggts upp har rasat, hårt och obarmhärtigt. Tillbaka på ruta ett och en förlamande trötthet. Ingen glädje, bara en stor känsla av sorg. Ingen ork, ingen entusiasm. Inte ens det jag brukar få kraft och energi av hjälper. Gråväder. Allt är så grått som jag rent fysiskt och psykiskt uppfattar världen. Depression. Deprimerad, mer än tidigare. Apatisk. Inte självdestruktiv, men heller ingen vilja eller ork att ta tag i situationen. Skam. Varför orkar inte jag när andra gör det? Oduglig. Värdelös. Meningslös.

Kan inte sova, snurrar bara runt i sängen. Grinar lite mot tantens mjuka päls. Sorg. Tror det är något sådant jag känner nu. Sorg och uppgivenhet för att jag inte kan få livet att fungera. För att jag inte orkar göra det jag vill. För att jag inte räcker till. En känsla av hopplöshet. Känslan att man inte duger, inte är bra nog.

Må-gott-dag. Sjukskrev mig imorse och sov sedan fram till lunch. Vaken bara korta stunder så hyfsat utvilad. Men drömmer intensivt och knasigt igen. Och drömmer mycket om olika situationer där pappa är med. Varför då? Vad betyder det? Hur som. Maken och jag for iväg på utflykt. Först Lidl. Vi traskade runt och plockade åt oss tre chokladkalendrar och två ställningar/hållare för kaffekapslar. Sedan till Nelins där vi köpte grejer för dagens middag, det blir tacos idag! Vi var också och fyllde upp Olga med bensin innan vi ror hem. Packade upp kapselhållarna och fyllde på dem, ser lite trendigt ut, minsann!

Övriga kapslar som inte fick plats ställde jag undan i en låda i köksbyrån, blev riktigt bra det med. Kul att fixa och trixa. Jag önskar jag vore miljonär, då skulle jag kunna piffa med allt sånt här som jag gillar.

Dags för heltidsjobb åtta timmar imorgon. Plus trettio minuter obetald lunch. Plus två timmar info/apt utan extra fika från arbetsgivaren. Jag blir så sur. Dels för att vi förväntas vara pigga på eftermiddagen efter åtta timmars jobb med start 05:25 och dels för att våra arbetsplatsträffar - som ska vara ett forum för oss anställda - helt plötsligt blivit stunder med envägskommunikation/info från arbetsgivaren. Bajs! Tror tamejfan att jag "vabbar" imorgon. Igen. Sådetså!

När maken jobbar kväll och slutar vid halv tolv brukar han ta vägen förbi McDonalds när han åker hem. Det är gott med lite snask så här mitt i natten!