Efter en väldigt traumatisk torsdag börjar vi så smått landa i vardagen igen. Söthjärtat är lite tilltufsad, men verkar inte psykiskt påverkad av överfallet. Barnet frågar en del efter Fnuffel och undrar när hon ska komma hem igen samtidigt som han ändå förstår att vi lämnade henne på djursjukhuset och att hon är borta. Han har varit rätt trött på kvällarna, säkert lite jobbigt för honom också med en ny familjemedlem. I fredags somnade han i soffan. Sötungen!

Vi försöker leva som vanligt utan att forcera sorgearbetet. Igår var Familyn till mamma och det funkade bra att ha med lillhunden också, hon sov tryggt under ett skåp.

Och nu har vi lagt oss för natten och då sover hjärtat i sin bur tillsammans med en liten snuttefilt.