En lätt oroskänsla i magen på grund av de nya arbetstiderna som kom upp i fredags. Men min gruppledare på jobbet var på plats i morse (trodde hon skulle vara ledig) så jag kunde ta upp det direkt med henne. Men det verkade inte vara några problem att alltid börja klockan 8 på morgnarna, vi har en som alltid börjar 7:30 och det var väl mer för att ge mer flexmöjligheter för oss andra som det var aktuellt med olika starttider. Nå, så kan nog fortsätta jobba inom kyrkan i alla fall. Skönt! Just när det gäller jobb så är jag så känslig och orolig för hur det ska rulla på. Jag vill ju så mycket, vill komma bort från posten, så minsta krångel och motgång blir jättestort. Märkligt, för när det gäller vissa andra saker så kan jag ha en väldigt avslappnad attityd. Har ju hårddrillats i torsdags och fredags av "CB", kanske lite väl tufft, men vad sjutton?! Haft en liten gnagande känsla som fixar jag det här under helgen, men idag... Äh, det ordnar sig! Och det har det gjort. Varit mer delaktig i front-office, varit mer synlig, hängt med bättre i receptionen och då greppat sysslorna lättare. Så klart mycket att lära, men jag tror att dagens arbetskollegor, som inte heller jobbat så överdrivet länge, är lite mer "laid back".

Nå. Första dagen att lämna på fritids idag. Så värdelöst med information och inte så kommunikativ personal. Grabben blev förstås osäker, men jag lyckades lirka mig loss och sedan fick maken ta över och det hade löst sig till slut. Jag tog bussen ner till jobbet.

Köpte dyyyrt busskort igår. Någon sorts "reskassa" där jag laddar kortet med valfritt belopp och sedan kostar varje resa tjugo spänn. Från dörr till dörr cirka trettio minuter, helt okej ändå.

Och det är UNDERBART att vara hemma i stan och jobba. Sensommarvärme idag så det blev en promenad ute vid lunch i centrala staden. Klart mer inspirerande miljö än Stockholm Nord Logistikcenter.

Sedan har jag ramlat över en rätt rolig annons:

För vad skålade jag och maken i här om veckan?

Annars blir det just nu en hel del kaffe. Ett antal koppar cappuccino på jobbet och ett glas mocha hemma på kvällen.

Kaffetunna!

Nu ska jag göra något som jag inte gör särskilt ofta, om ens någon gång hittills? Ett blogginlägg från den stationära burken. Sitter nämligen uppe och njuter(?) av diverse klipp från olika ESC's genom tiderna. Vansinnigt kul att titta på! Börjar med belgiska Sandra Kim typ 1986, klädd i midjekort kavaj med gigantiska axelvaddar. Man ser liksom var armarna fäster och hur vaddarna sticker ut ungefär en halvmeter (Nåja!) till. Pastellfärger, krustångshår och annat. Vilket mode! För att inte tala om hockeyfrillor och olika sorters permanenter, tajta jeans med tubsockor utanpå. Säga vad man vill om klädseln, men musiken, helt okej faktiskt. Och jag gillar att det verkligen var liveframträdande en gång i tiden med riktig orkester och skrän i mikrofonerna. Numera är musiken förinspelad, men tror faktiskt att de ändå måste sjunga på riktigt. Men det förtar lite av det hela när det är en sångtävling utan "äkta" musik.

Det snurrar en del i huvudet just nu. Har piggat på mig efter torsdagens och fredagens korvstoppning på nya jobbet, men funderingar har jag ändå. Dels det här att jag tydligen förväntas jobba "skift" med start 7:30 på regelbunden basis. Det var ju inte vad jag hade väntat mig och det var heller inget man sa till mig, varken från Proffice's sida eller vid intervjun på arbetsplatsen. Naturligtvis har jag inget emot att variera och flexa mina arbetstidedr, men att börja före klockan åtta har jag väldigt svårt för. Och det var också en av anledningarna till att jag blev så glad över det här jobbet. Jag menar, jag hade ju lätt fått jobbet som budbilschaffis, men valde bort det på grund av arbetstiderna. På bara de här två dagarna känner jag att detta är ett jobb för mig, men inte till vilket pris som helst. Jag vill bort från Postnord, men jag vill inte offra tid med familjen och jag vill inte att mitt barn ska tillbringa all vakentid på fritids/skola. I dagsläget är han vaken ungefär kl 6:15-19:15 och det är lagom. Han behöver inte gå upp tidigare och läggtiden känns välanpassad. Tretton timmar vaken. Skulle man då flytta fram allt en halvtimme... Vaken från 5:45 (omänskligt för en sexåring, tycker jag) och i säng klockan 18:45, vad är det för liv? Onödig tid på fritids och mindre tid med maken och mig. Känns inte alls bra. Jag ska prata direkt med min gruppledare på nya jobbet, men eventuellt också med min kontaktperson/chef på Proffice. Det är ju hos dem jag är anställd och kanske kan de då bli "tvingade" att hitta en annan arbetsplats med bättre anpassade tider? Annars är det väl tillbaka på Postnord. Inget misslyckande egentligen, men ändå skönt att liksom kommit bort därifrån. Jag har ju sökt några andra jobb som jag inte hört något från, ska väl ringa/maila och höra hur det egentligen går där. Och så söka i alla fall ett helt nytt också, som kundtjänstmedarbetare vid ett företag i Märsta. Innebär lite pendlande igen, men just kundtjänst och service är något som jag tror passar mig väldigt bra och därför satsar jag på det. Och kan jag bara få jobb inom "rätt" bransch var som helst ett tag så tror jag att det sedan är lättare att flytta till hemorten igen.

Sedan är det ju stallfunderingar. Jag och hästen har huserat vid nuvarande stallet i ganska snart sju år och det är rätt lång tid faktiskt. Under våra år där har vi trivts väldigt bra, både med två- och fyrbenta vänner, men det senaste halvåret har det börjat gnaga lite i kroppen på mig. Det har varit stor omflyttning av hästar, många som kommit och gått på kort tid. Stallvärden har väl faktiskt plockat in folk utan att checka av referenser ordentligt, gällande hur både hästar och ägare är. Och alla nya människor tär på en. Jag kan väl räknas som "inventarie" och eftersom värden verkligen är urkass på att introducera nytt folk i våra rutiner är det jag som får ta hand om dem. Visst kan jag strunta i det, men jag vill ju att allt ska funka - för hästarnas bästa liksom. Sedan har vi också haft väldigt dåligt grovfoder åt hästarna och de problemen har inte lösts så himla snyggt av värden. Vidare förväntas jag ställa upp och göra diverse extrajox och annat krafs och NÄ. Nu har jag faktiskt tröttnat. Och så flyttade min ena "bästis" i början av sommaren och jag vet att den andra är på väg bort, förmodligen någon gång till våren nästa år, och då har jag ingen anledning att vara kvar. Jag velar fram och tillbaka mellan att sälja eller behålla hjärtehästen. Jag vill behålla, men att stå med hästen inackorderad vid nuvarande stället känns inget kul. Inte så att jag vantrivs och drar mig för att vara i stallet, men känner mig "mätt" på den kvinnliga värden och den "stalltjänst" som ingår i våra åtagande enligt kontrakt. Och där klämmer skon ytterligare. För när jag flyttade in var det på en anläggning med sex hästar. Det utökades till sju hästar, sedan elva och nu femton. Öhhh? Och när dessutom färden fyller tre av boxarna själv utan att ingå i den kollektiva biten, då är det inte roligt längre. Jag har ledsnat. Inte på min häst, men på att behöva fixa med andras hästar och anläggningen istället för att kunna lägga all tid och allt fokus på MIN häst och ridningen. Idag fick jag äntligen tag i bästisens nya stallvärd och vi bestämde att jag åker över till den anläggningen och kikar igen nu på tisdag. Jag har ju varit där några gånger tidigare och vet hur det ser ut där, men en träff med eventuell ny värd är ett måste. Samma sak som med nytt jobb, man vet vad man har, men inte vad man får. Men nya stallet har ju lösdrift där hästen hela tiden rör sig i hage och får foder på näst intill fri tillgång. Allting ingår i hyran: foder, strö i ligghallen, skötsel av lösdriften och tillsyn alla dagar i veckan. Dessutom finns det ridhus och ridbana på gården samt helt okej med ridvägar. Det innebär att när jag åker ut till min häst så behöver jag bara borsta och rida, inte mocka, göra mat eller dutta med andras hästar. Och vilar hästen så vilar jag från stallet. Typ. Om jag inte vill åka ut och klappa ändå på henne. Men jag blir inte låst och uppbunden på samma sätt som nu. Tror att det skulle vara perfekt för mig, oavsett var jag nu kommer att jobba. Jag hoppas att träffen på tisdag känns positiv och att jag kan säga upp min nuvarande stallplats senast den 31 augusti. Har två månaders uppsägningstid och det skulle innebära att jag är fri/klar med allt i stallet vid oktober månads utgång. Perfekt, för jag vette sjutton hur stallvärden lyckats få ihop helgernas fodringsschema så katastrofalt dåligt. Jag och min "schemakompis" har två pass i september, tre i oktober och fyra(!) stycken i november. Skulle vara otroligt skönt att slippa dem. Liksom ta de andra och sedan bara dra iväg och så får de lösa allting själva. Inte så att allt står och faller om jag inte är på plats, men nog sjutton fixar jag och donar en hel del som inte skulle flyta på så obemärkt annars. Nåväl. Hästen kommer att få ta det rätt lugnt nu när jag är mitt i jobbyte och dessutom är i en aning otrivsel i stallet. Jag rider helt enkelt när jag orkar, annars gör jag bara "måste-sysslorna". Väldigt skönt med en enkel och okomplicerad häst som inte blir knäpp av att gå på halvfart.

Imorgon blir det stall (jag tror att jag rider lite), "hemma-spa" med tillfixning inför veckan och så ska jag fixa med jobbansökningar och kanske börja slänga lite blickar på månades utgifter. Jag har i alla fall bokat 3 kvm försäljningsyta vid en hästloppis i Enköping i slutet av september. Kostar 300 kronor och så tillkommer förstås resa t.o.r och tiden jag lägger ner, men ska nog kunna gå med lite "vinst". 

Modelljärnvägens Hus.

Fint väder idag!

Avslutade med mat på Donken.

Här kan vi snart öppna Pandoras box! har en av stans gallerior klämkäckt på en banderoll/vepa. Gallerian syftar på den hemliga asken - vad finns i den - med hänvisning till att de renoverar och snart kommer att visa resultatet. Men nu har gallerian fått "pudla" eftersom de uppenbarligen inte kan sin grekiska mytologi. Berättelsen bygger på Hermes som ger Pandora en ask att vakta, men hon får inte titta i den. Men nyfikenheten tar överhanden och när Pandora försiktigt öppnar asken släpper hon ut ondska, sjukdomar och elände i världen. Kvicktänkta stadsbor med mytologiska kunskaper har förstås undrat varför gallerian tänker på dessa tråkigheter varpå de svarar att de bara gjorde kopplingen "nyfikenhet". Men är det inte vansinnigt dåligt att inte kolla upp den historiska bakgrunden till ett citat innan man eventuellt använder det?

Nåväl. Känner mig lite lurad på jobbet. Fick nämligen igår eftermiddag veta att jag förväntas växla mellan att börja 7:30 eller 8:00 om morgnarna, men det är ju inte som jag uppfattat det. 8-17 var informationen jag fick, antingen om det var kontakten på Proffice som sa det eller om det var företaget direkt vid intervjun. Bara en halvtimmes skillnad, men spelar stor roll för mig. Eller egentligen mest för mitt barn. För jag vill inte att han ska behöva komma före kl 7 till fritids. Om man tänker att han har cirka 13 vakna timmar under ett dygn så vill jag förstås att han får mer vaken tid hemma under eftermiddag/kväll med maken och mig än på morgonen på fritids. Så nu vet jag inte riktigt hur det blir. Ska förstås prata direkt med min gruppledare på jobbet, men knöligt känns det ju. Hade jag från början klart och tydligt fått veta om "skifttiderna" så är det nämligen fullt möjligt att jag tackat nej till tjänsten. Krångligt.

Huvudvärk deluxe igår och idag. Otroligt mycket nytt att ta in, men väldigt skoj också. Igår traska runt kors och tvärs för att lära hitta i lokalerna, idag hårddrillning i hur telefonväxeln funkar.

Med skräckblandad förtjusning ser jag fram emot mitt nya jobb. Man vet vad man har/lämnar, men inte vad man får... Det känns som att det inte kan bli sämre, men vem vet? Bara att prova. Bu eller bä gäller om det mesta här i livet tycker jag. Det är bara en massa val och man får hoppas att man gör rätt.

Olympiska sommarspel i Rio de Janeiro i Brasilien. Har knappt sett något alls eftersom det mesta visas på Viasat. En del går också på 3:an o h 10:an men faktum är att jag inte är särskilt intresserad. Sverige har fått några medaljer i vardera valör och fotbollsdamerna är i final, alltså garanterade sämst silver.

Google anpassar som alltid sin startsida och logga vid större evenemang.

Och så har jag (förhoppningsvis) gjort min sista jobbdag inom Posten/Postnord. Jag har varit löneplansanställd sedan maj 1998 och mestadels varit nöjd med min anställning. Ett helt okej jobb som gett mig en fast och trygg inkomst. Men allt ska ju rationaliseras, vilket jag förstår, men under de senaste åren har det varit så många förändringar som gjort det sämre för oss som anställda och för våra kunder. Förändringar som jag inte längre kan stå upp för och då är det dags att lämna. Jag är inte ute efter att svartmåla min arbetsgivare, jag är oerhört tacksam över att jag haft (och fortfarande har) en anställning där. En fast heltidstjänst som jag nu är tjänstledig från för att ha möjlighet att prova annat jobb.

Jag funderar fram och tillbaka. Sälja hästen eller inte? Behålla kändes som ett alternativ då det blev nytt jobb och stallbyte kom på tapeten, men... Jag behöver stabilisera ekonomin och jag vill hinna vara med min familj. Det får bli försäljning ändå. Planen nu är att tala med en god vän för att lösa problemet med hög stallhyra och mycket extrajobb. Sedan svara på köpesannonser, vill slippa sätta ut annons själv, eller hoppas på lite "kontakter".