Den store tysken som jag hjälper till med har fått ett lite oförtjänt dåligt rykte som någon sorts "avkastarkung". Att han har lite "rödhårigt temperament", det har jag sett, men det är inget som oroat mig. I botten finns ett par stora vänliga ögon, men så som dagens hästar är avlade så finns det en ytlig nerv som spelar dem en del spratt. Tyskens ägare trillade av i början av juni, en händelse/situation som hon tar på sig: hon agerade fel i situationen som uppstod och trillade av på kuppen. Oturligt nog verkade det som att hon råkade bli trampad på i farten, flera brutna ben i vänsterhanden. När ägaren inte kunde rida bad hon en långbent kompis om hjälp. Som jag förstått det så har den ryttaren ridit lite med "handbromsen i", men eftersom jag inte sett ekipaget kan jag inte säga så mycket om det. Men så trillade även denna ryttare av, delvis under oklara omständigheter. Jag har fått berättat för mig att ekipaget skrittade utomhus efter ett annat och så blev tysken rädd för något och snodde runt så att huvudet var vid baken. Typ. Och långbenta ryttaren gled av och landade på fötterna. Men efter denna händelse blev ryttaren rädd/osäker och det säger jag inget om, men det blev väl några mindre bra pass och ägaren valde att testa med en annan ryttare som red hästen jättefint. Tyvärr blev det ingen mer ridning på grund av tidsbrist, så då tog jag vid i sadeln. Tysken och jag jobbar ju väldigt fint tillsammans på marken och med ägaren bredvid fick jag till två bra pass. I onsdags red jag ut med maken till fots. Började i ridhuset och visst var hästen lite spänd, men kändes så pass bra ändå att jag både travade och galopperade ute. Igår var jag ute helt själv (med folk på anläggningen). Jobbade från marken först och skulle sedan rida. På grund av ett väldigt korkat beslut från min sida fick jag efter en liten stund hoppa av hästen "i farten". Ingen större dramatik egentligen, hästen blev spänd, jag kände att han burkade ihop sig för ett bocksprång och då hoppade jag av. Höll kvar honom i tygeln och han blev nog lite förvånad och spänd över händelsen. Satt upp och fick honom successivt att slappna av och jag kunde sedan rida ett bra pass ute på ridbanan i alla gångarter. Den manlige stallvärden såg delar av burkandet och eftersom hästen är hög och jag väldigt liten såg säkert mitt skutt av från ryggen värre ut än vad det var. Men tråkigt nog "köptes" inte min förklaring att jag själv satt hästen i en taskig situation utan det märktes att man tyckte typ att "den där hästen är ju farlig att rida", "den kastar bara av folk". Visst finns det avkastarkungar som sätter av sina ryttare med berått mod, men det tycker jag inte att man kan beskylla tysken för. Visst kanske hans nerver stökar till det, men dum och beräknande? Nej! Jag blev inte det minsta rädd vid avsittningen igår, men visst. Om han fortsätter ha samma beteenden vid liknande situationer trots "rätt agerande" från min sida, då får jag ju fundera på hur jag ska göra. Att trilla av och göra illa mig (eller bli rädd) känns inte värt när det inte är ens egen häst. Att vifta bort det som hänt, det gör jag inte, men jag fokuserar inte på det. Jag går vidare, men har det i bakhuvudet. Dock finns ju de som nästan vältrar sig i det, pratar vitt och brett om det, hela tiden med en hint om att hästen är knasig. Och kanske är den det? Efter att ha skött om och hanterat hästen en hel del, mer än de flesta andra, så tycker jag att jag känner den väldigt väl. Jag skulle aldrig sätta mig medvetet i en situation som jag inte känner mig bekväm i, men visst kan saker och ting hända, det är ju djur det handlar om. Men att snabbt döma och fördöma, älta och skvallra med lystna ögon, det är tråkigt, tycker jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ytterligare skrivstiltje. Livet är tamejfan inte enkelt, men sakta börjar jag nå nån sorts balans. Det rullar på med familj, jobb och ridskoleridning. Jag spelar Pokémon, men här är det tusan så svårt att hitta riktiga vänner. Försöker att fokusera p...

Total skrivstiltje i nästan ett år. Det har hänt massor, mestadels bra grejer och jag vet inte om jag ska skriva om allt... Men får väl ta upp tråden och fortsätta skriva lite om nageljoxet. För jag provade en ny salong och gick där tre gånger in...

Efter att ha gått till samma nagelsalong i fyra år (och i princip haft damma tjej som fixat naglarna hela tiden) provade jag här i veckan ett nytt ställe. Jag är inte missnöjd med tjejen som sådan, hon är duktig, noggrann och kreativ, men jag gillar ...

För första gången har jag verkligen den senaste och hetaste modellen av mobiltelefon. Ofta har jag haft helt ok telefoner, men inte alla senaste, mest på grund av att det kostar att ligga på topp. Men nu blev det lite akutläge för maken och då Samsun...

Totalt jävla bloggstiltje. Mår sämre än sämst, men håller skenet och en snygg fasad uppe. Tror absolut ingen förstår hur illa det är, men skit samma, jag ska väl ta mig igenom det här också. Vore ju löjligt om livet var alldeles för enkelt. Har i...