Illa illa. Kände av tendenserna igår kväll och imorse var det ett faktum. Förkyld med sårigt svidande hals. Temp på strax över 37, alltså feber för en lågtempare som jag. Inget jobb idag, låg i sängen hela förmiddagen och beställde sedan lunch från restaurang Shima via Onlinepizza. Det blev en tjockbottnad amerikansk Acapulco, mums!

Lyckades ordna så stallkompis motionerade hästen, men jag åkte ut för att mocka, fixa foder och fylla på med vatten i baljan i hagen. Jag la även in två säckar spånpellets i boxen. Resterande tid av eftermiddag och kväll har jag bara känt mig trött och böhöig. Druckit 43, Bailey's och cola samt ätit några isglassar samt chokladbomb från Alvestaglass.

Blir definitivt hemma imorgon också, sedan får vi väl se, ta en dag sänder liksom. Vet inte riktigt om eller när jag behöver ett läkarintyg. Ja ja, shit happens och jag är förbannat less på det mesta just nu.

Idag har maken och jag agerat parkeringsvakter vid klubbens distriktsmästerskap i bedömningssportstävling. Inte särskilt ansträngande och som sällskap hade vi förstås världens finaste hund. Hon var för övrigt med som funkisvovve även vid förra årets dm, rutinerad!

Vi var på plats halv åtta imorse och kunde åka hem vid sjuttontiden. Mest moln och blåst, till och med en liten regnskur, men på slutet bröt solen fram genom molnen.

Dumma jobbet hade gjort fel med makens augustilön och igår kom tusenlapparna som fattades inflygande på hans konto. Jag fick åttahundra kronor och jag började med att betala stallvärden för lite tvättservice. Idag köpte jag även fyra säckar spån och en säck kraftfoder. Pengar in, pengar ut och ut igen. Men sedan mer pengar in! Gjorde slag i saken och annonserade ut den gamla klippmaskinen. Den hann ligga en dag på nätet, sedan var den såld. Swish, så jäkla praktiskt! Och sedan blev det hemkörd mat (sushi) via Onlinepizza. Enkelt, bekvämt!

Ja-a, en himla bra dag faktiskt, kanske främst för att jag bangade jobbet... Känner mig anti och less och med tanke på hur jag lipade igår, nä, kände inte alls för att åka iväg imorse. Var hemma och sov några timmar till, välbehövligt, och piffade naglarna.

Gos med Lill-snottran blev det förstås också. Men jag fattar inte varför hon inte kan ligga och sova som normala hundar, hon ligger alltid med benen spretandes eller i konstiga vinklar eller intrasslade i sig själva. Knasvovve!

En trög start idag. Jätte-jättetrött imorse och benen kändes alldeles avdomnade. Maken fick köra barnet till dageriet medan jag lyckades kravla ur sängen och göra mig klar, men sedan var det som vanligt jag som satt bakom ratten på väg till jobbet. Deppade ihop alldeles efter en timme, började grina över all jävla hopplöshet. Egentligen tycker jag inte illa om mitt jobb, men jag har inget förtroende för högsta ledning och tror absolut inte på företagets framtidsvisioner. Tog en lång rast och lyckades sedan hålla ut fram till lunch. Ny lång paus och fixade slutligen hela arbetsdagen.

Sommarvärme igen. Tog mig en galopprunda ute på den nya stubbåkern vid stallet. Så underbart att få flyga fram i full fart, känna hästens kraftiga rörelser under mig och vinden i ansiktet. Efter en tung dag är det befriande att få spendera några timmar med hjärtehästen och känna hur man får tömma hjärnan och fylla på med ny energi.

Kommer hem och barnet håller full låda, men maken tog sitt ansvar och jag har haft en rätt skön kväll med tevetittande, lite dator, hemgjort vitlöksbröd och hundgos. Lill-snottran läker också en trasig själ.

Jag inser att det är en ynnest att få ha två så fina djur som jag har. Naturligtvis tycker alla djurägare att just deras hund, katt, häst, whatever... är finast och snällast i hela världen, men ändå! Jag är grymt partisk, men nu är jag inne på min tredje häst och min tredje hund, jag vet liksom vilka egenskaper jag värdesätter.

HJÄRTEHÄSTEN.

Hon kom till mig för drygt sex år sedan. Ung, oerfaren, jag fick forma henne från start, prägla henne på mig, låta henne lära av mig samtidigt som hon lärde (och fortfarande lär) mig massor. En trygg och ärlig individ med en nerv och vakenhet som aldrig slår över till det ohanterbara. Som anpassar sig efter de som finns omkring henne, har en naturlig auktoritet och som är den självklara ledaren, utsedd utan några som helst stridigheter.

SÖTHJÄRTAT.

Den raraste hund man kan tänka sig med gener som går ända bak till min egen Simon, mitt ludna charmtroll som var mitt allt under mina första år som självständig vuxen. Hans plats kan aldrig ersättas, men med denna underbara tjej känner jag av hans närvaro. Hon skänker mig den trygghet, värme och vänskap som Simon gav. Jag ser honom i henne och hon finns för mig i vått och torrt och hon skulle aldrig, aldrig vika från min sida.

Alltså, hur söt kan man vara?!

Jaha, och hur tänkte de här då?