Svart på vitt, yngre kvinnor är överrepresenterade när det gäller stress- och depressionssjukdomar. Jag kan ju nästan kalla mig normal!

Åkte ut på landet med mamsen för klädshopping i billig butik. Det blev kläder till hela familjen, bland annat en jättefin tunn dunjacka från Espri. Barnet fick jeans och t-shirts, maken två pikétröjor.

Och hur orkade man traska runt i butiken för denna megashopping? Jo, man fyller kistan med en helfräsch sallad!

[Bild]

Datorn dog för några dagar sedan och jag fick lämna in den för dyr expresservice eftersom jag inte hunnit betala räkningarna. 2400 kronor puts väck! Och när jag ändå var i farten att spendera pengar på datorn så köpte jag nytt tangentbord och ny mus. Har ledsnat på alla krångliga sladdar över skrivbordet så nu blev det trådlösa lyxvarianter från Logitech, fick ett riktigt bra paketpris på dem hos Elgiganten.

Annars då? Mår inte bra, varken psykiskt eller fysiskt. Trött, nedstämd, less. Bebisen har klåda och sover dåligt om nätterna, så då gör jag också det. Förstås. Slumrar framför teven och löser lite korsord.

Borde verkligen försöka aktivera mig på något sätt, men har svårt att komma till skott. Får se om jag kanske kan hitta på något med söthjärtat imorgon. Det är tur att jag har henne, hon ger mig tröst och inger hopp. En glädjekälla dessutom.

Världens allergiattack, proppat i mig full dos kortison. Är iaf sjukskriven till och med första juni för depressionen.

Vid bedömningssportstävlingar är grillad toast med ost och skinka en klassiker. Platt, tråkig. Ätbar, men inte så mycket mer. Tävling på hemmaplan igår och då får man riktigt vettig mat, eller vad sägs om en fräsch räksallad?!

När man väntar på att en större summa pengar ska ramla in på ens konto blir man fruktansvärt otålig, särskilt när pengarna skulle ha kommit in i förrgår - samma dag som räkningarna skulle vara betalda. Nu hade jag ändå inte kunnat pröjsa dem då den jäkla datorn klappade ihop igen. Fick lämna in den på expresservice och bara jag får in den där större summan så kan jag hämta datorn och fixa räkningarna.

Nåväl. Jag kan inte göra något åt det, bara att andas och vänta. Andas och vänta på att läkaren ringer "idag bitti". Ska diskutera vidare sjukskrivning, känns inte alls som att jag kan jobba på måndag, dels för att den stukade foten fortfarande trilskas, men också för att jag inte alls är i psykisk balans ännu. Får se vad som händer och fötter.