Inne i en ny depression, sjukskrivit mig själv, men måste ordna läkarkontakt på något sätt. Det blir dyrt med alla karenser, så det bästa vore nog att jag fick bli deltidssjukskriven en period igen. Så jag ägnar mig åt må-gott-aktiviteter, teve, dator, korsord och mobillek.

Har trillat tillbaka till depressionens svarta mörker. Hårt och obarmhärtigt har jag fallit ihop vid väggen. Orkar jag resa mig igen? Orkar jag vara stark?

Maken har köpt en ny krysstidning till mig, samma variant som förra gången det vill säga Lätt & lagom, kryss för medellösare. Förra krysstidningen gick ju bra, visserligen lite hjälp från Google, men ändå helt okej. Men nu, satan vilka svåra kryss! Har lyckats lösa endast ett helt och hållet, sedan påbörjat flera andra, men kört fast. Värdo!

...och ett för höger...
Idag var till arbetsterapeuterna nere på stan för att kunna få hjälp med att få ordning på mina krångliga handleder. Hade remiss från vårdcentralens sjukgymnast om hjälp med vänster handled, men eftersom även den högra har börjat trilskas fick den sig också en översyn. Jag fick tips på stretch- och rörlighetsövningar för fingrar, händer, handleder och underarmar, ska göra dem vid några tillfällen per dag, fem till tio repetitioner per gång. Tråkigt. Men jag fick även ut två handledsstöd för att avlasta de överansträngda delarna. Stöden är i neoprene med en plastskena som stabilisator. Spänns åt efter behov med kardborre. Trots plastskenorna känns stöden (iaf hemma) väldigt flexibla. Jag har sedan tidigare andra stöd i helgjuten plast som jag inte använder särskilt ofta eftersom jag känner mig låst med dem på. De här nya stöden ska jag ha löst sittande på nätterna och dagtid så mycket jag orkar, men lite tajtare åtdragna. Arbetsterapeuten tyckte även att jag skulle ha dem i stallet och vid ridning, får väl se hur det kan funka.

Känns lite knasigt att ha stöden på i sängen, men bara jag blir bra så... Fick visserligen info om att det säkert skulle dröja minst 2-3 månader innan jag blivit så pass bra att jag kan börja fasa ut dem.

Har varit rätt trött idag, men ändå hyfsat vaken. Husläkaren ringde för att stämma av hur det gick med den förändrade depressionsmedicineringen. Ska fortsätta med 150 g sertralin minst 6-8 månader samt knapra atarax efter behov. Bra läkare som mycket snabbt läste av mig.

Nu har jag krupit ner i sängen för att sova, som vanligt alldeles för sent. Hann i alla fall med att ta en sådan där poppisselfie i sällskap av terrorist-ligisten Nattis.

Otroligt, jag ligger redan till sängs! Jobb imorgon igen, ska nog funka bra. Har fått ut mer atarax så nu somnar jag som jag ska på kvällarna. Har varit trött hela helgen, men hoppas att den utökade doseringen av sertralin ska ge ordentlig verkan snart. Känner mig i alla fall inte så där psykiskt trött utan nu är det mest bara fysiskt. Ska släcka, stoppa undan telefonen. Har gjort en radda app-uppdateringar.

Väntade och väntade hela långa dagen igår. Så till slut, strax före halv fem, ringde bilförsäljaren och meddelade att bilen var klar och att vi kunde hämta den på måndag. Tja, lite velande fram och tillbaka eftersom måndagen är rätt fullbokad med jobb och läkarbesök och så blev det bestämt att jag kunde åka iväg direkt och hämta den. Så snabbt avbryta min powernap och maken fick skynda sig att lasta in dubbdäcken i Olga. For till bilfirman och där var papprena snart underskrivna och jag kunde börja rulla hemåt. Lite sentimentalt att lämna Olga och jag försöker hitta på ett nytt namn åt den nya bilen. Nå väl. Bilen kändes fortfarande bra att köra även om jag inte helt fick till balansen mellan gas- och kopplingspedal. De tonade rutorna (mörka till 95%) var verkligen mörka, ger skydd mot solen, men också ett ordentligt insynsskydd. Stannade till vid Jet och tankade i lite diesel. Bilens tank var halvfull nu när vi fick den och nu fyllde jag den helt eftersom jag ska ut med transporten imorgon. Hem. Lasta in och spänna fast hundburen, sedan stallet. Förberedde inför morgondagen. Hem igen, lyckades ställa in bilklockan och även dieselvärmaren till imorgon bitti. Hoppas jag.

Idag hade jag ett fotouppdrag vid en professionell hästanläggning strax söder om stan. Har inte varit där tidigare, bara sett gården på håll när jag dundrat förbi längs motorvägen, och vilket ställe! Detaljrika bostadshus i ljusa färger och alla ekonomibyggnader i falurött. Rent, fräscht. Dessutom låg det uppe på en höjd med fin sjöutsikt. Drömställe!!