Min älskade vän och arbetskamrat berättade sanningen till slut - han hade trillat tillbaka till sitt alkoholberoende och hällt i sig massor av vin de senaste dagarna. Lyckades fixa så mamma kom in och kunde passa bäjbyn medan jag körde hem till vännen. Han låg helt utslagen i soffan och i hela lägenheten var en doft av alkohol. Full av ånger, skam och vin. Vi pratade en stund. Han hade efter påtryckning från sin mamma haft kontakt med beroendekliniken på sjukan, skulle få komma dit senare idag. Men jag kände att jag inte kunde lämna honom själv i natt, då skulle han bara dricka ännu mera. Ringde psykakuten och efter lite tjat fick jag löfte om att få komma in med min vän. Egentligen ville de att han skulle vänta tills kontakten med beroendevården, men jag anser att alkoholism är en sjukdom. Man mår inte bra, man söker lindring genom alkohol. Men det hjälper ju inte så man dricker mer och så är man inne i en ond cirkel. Min vän mår inte bra psykiskt efter en jobbig vår och sommar och nu räcker jag inte till, han behöver professionell hjälp! Jag får väl veta mer senare idag hur det blir med vård, men ställer inte sjukhuset upp så finns jag och maken för honom. Att lämna en vän i alkoholdimmorna skulle vi aldrig någonsin göra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Total skrivstiltje i nästan ett år. Det har hänt massor, mestadels bra grejer och jag vet inte om jag ska skriva om allt... Men får väl ta upp tråden och fortsätta skriva lite om nageljoxet. För jag provade en ny salong och gick där tre gånger in...

Efter att ha gått till samma nagelsalong i fyra år (och i princip haft damma tjej som fixat naglarna hela tiden) provade jag här i veckan ett nytt ställe. Jag är inte missnöjd med tjejen som sådan, hon är duktig, noggrann och kreativ, men jag gillar ...

För första gången har jag verkligen den senaste och hetaste modellen av mobiltelefon. Ofta har jag haft helt ok telefoner, men inte alla senaste, mest på grund av att det kostar att ligga på topp. Men nu blev det lite akutläge för maken och då Samsun...

Totalt jävla bloggstiltje. Mår sämre än sämst, men håller skenet och en snygg fasad uppe. Tror absolut ingen förstår hur illa det är, men skit samma, jag ska väl ta mig igenom det här också. Vore ju löjligt om livet var alldeles för enkelt. Har i...

Tja. I vilken är ska jag börja? Klassiska "nytt år - nya möjligheter" och bara skita i allt krasst som hände förra året? Hade en rätt god tro på framtiden vid förra nyåret, men allt grusades rejält under vår/sommar. Försöker att inte vara bitter även...