Några steg framåt, många bakåt. Allt som sakta byggts upp har rasat, hårt och obarmhärtigt. Tillbaka på ruta ett och en förlamande trötthet. Ingen glädje, bara en stor känsla av sorg. Ingen ork, ingen entusiasm. Inte ens det jag brukar få kraft och energi av hjälper. Gråväder. Allt är så grått som jag rent fysiskt och psykiskt uppfattar världen. Depression. Deprimerad, mer än tidigare. Apatisk. Inte självdestruktiv, men heller ingen vilja eller ork att ta tag i situationen. Skam. Varför orkar inte jag när andra gör det? Oduglig. Värdelös. Meningslös.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Total skrivstiltje i nästan ett år. Det har hänt massor, mestadels bra grejer och jag vet inte om jag ska skriva om allt... Men får väl ta upp tråden och fortsätta skriva lite om nageljoxet. För jag provade en ny salong och gick där tre gånger in...

Efter att ha gått till samma nagelsalong i fyra år (och i princip haft damma tjej som fixat naglarna hela tiden) provade jag här i veckan ett nytt ställe. Jag är inte missnöjd med tjejen som sådan, hon är duktig, noggrann och kreativ, men jag gillar ...

För första gången har jag verkligen den senaste och hetaste modellen av mobiltelefon. Ofta har jag haft helt ok telefoner, men inte alla senaste, mest på grund av att det kostar att ligga på topp. Men nu blev det lite akutläge för maken och då Samsun...

Totalt jävla bloggstiltje. Mår sämre än sämst, men håller skenet och en snygg fasad uppe. Tror absolut ingen förstår hur illa det är, men skit samma, jag ska väl ta mig igenom det här också. Vore ju löjligt om livet var alldeles för enkelt. Har i...

Tja. I vilken är ska jag börja? Klassiska "nytt år - nya möjligheter" och bara skita i allt krasst som hände förra året? Hade en rätt god tro på framtiden vid förra nyåret, men allt grusades rejält under vår/sommar. Försöker att inte vara bitter även...