Direktlänk till inlägg 1 juli 2015
I måndags hade jag nytt läkarbesök. Jag känner mig ju ännu inte stabil på mina 75% jobb, men eftersom läkaren pratade om heltid vid förra besöket kände jag mig ändå rätt nervös. Inte blev jag lugnare när jag fick höra av en riktigt fysiskt sjuk vän att FK nekat henne sjukpenning. Som långtidssjuk är du verkligen utlämnad till läkare och försäkringskassa, jag är så tacksam över att allt hittills (peppar-peppar) gått så smidigt för mig. Nu är jag sjukskriven 25% till och med sista augusti och räknar med att prova med heltid från och med september.
Men heltid... Det känns ändå väldigt avlägset för att inte tala om omöjligt. Med 75% jobbar jag klockan 8-14. Hemma till strax efter halv tre och efter ett snabbt klädbyte drar jag iväg till stallet. Hemma igen vid klockan arton och hinner då ha lite familjeliv. Känns helt okej, men kolla här!
Bilden är en skärmdump från hur livet skulle te sig vid heltid kontra deltid. Helt galet, så där kan jag ju inte ha det. Planen nu är väl att från september vara föräldraledig de där 25% som jag hittills varit sjukskriven.