Direktlänk till inlägg 25 november 2015
Tja, vad ska jag säga egentligen? Jag mår inget vidare, börjar inse att jag i stadig takt är på väg mot krasch nummer tre på lika många år. Känns inte alls bra. Känner mig rätt bitter över att arbetsgivaren så totalt nekade mig omstartsmöjligheter. Jag har jobbat med varierande procent under ett år vid de nya lokalerna i Rosersberg, har enormt många karensdagar och mycket korttidsfrånvaro. Orkar inte. Vill inte. Saknar drivkraft och även energi för annat. Så jävla less. Sover en massa, ständigt trött. Inte särskilt stressad, men typ apatisk. Det har i alla fall blivit lite mys med finaste hunden.