Nu ska jag göra något som jag inte gör särskilt ofta, om ens någon gång hittills? Ett blogginlägg från den stationära burken. Sitter nämligen uppe och njuter(?) av diverse klipp från olika ESC's genom tiderna. Vansinnigt kul att titta på! Börjar med belgiska Sandra Kim typ 1986, klädd i midjekort kavaj med gigantiska axelvaddar. Man ser liksom var armarna fäster och hur vaddarna sticker ut ungefär en halvmeter (Nåja!) till. Pastellfärger, krustångshår och annat. Vilket mode! För att inte tala om hockeyfrillor och olika sorters permanenter, tajta jeans med tubsockor utanpå. Säga vad man vill om klädseln, men musiken, helt okej faktiskt. Och jag gillar att det verkligen var liveframträdande en gång i tiden med riktig orkester och skrän i mikrofonerna. Numera är musiken förinspelad, men tror faktiskt att de ändå måste sjunga på riktigt. Men det förtar lite av det hela när det är en sångtävling utan "äkta" musik.

Det snurrar en del i huvudet just nu. Har piggat på mig efter torsdagens och fredagens korvstoppning på nya jobbet, men funderingar har jag ändå. Dels det här att jag tydligen förväntas jobba "skift" med start 7:30 på regelbunden basis. Det var ju inte vad jag hade väntat mig och det var heller inget man sa till mig, varken från Proffice's sida eller vid intervjun på arbetsplatsen. Naturligtvis har jag inget emot att variera och flexa mina arbetstidedr, men att börja före klockan åtta har jag väldigt svårt för. Och det var också en av anledningarna till att jag blev så glad över det här jobbet. Jag menar, jag hade ju lätt fått jobbet som budbilschaffis, men valde bort det på grund av arbetstiderna. På bara de här två dagarna känner jag att detta är ett jobb för mig, men inte till vilket pris som helst. Jag vill bort från Postnord, men jag vill inte offra tid med familjen och jag vill inte att mitt barn ska tillbringa all vakentid på fritids/skola. I dagsläget är han vaken ungefär kl 6:15-19:15 och det är lagom. Han behöver inte gå upp tidigare och läggtiden känns välanpassad. Tretton timmar vaken. Skulle man då flytta fram allt en halvtimme... Vaken från 5:45 (omänskligt för en sexåring, tycker jag) och i säng klockan 18:45, vad är det för liv? Onödig tid på fritids och mindre tid med maken och mig. Känns inte alls bra. Jag ska prata direkt med min gruppledare på nya jobbet, men eventuellt också med min kontaktperson/chef på Proffice. Det är ju hos dem jag är anställd och kanske kan de då bli "tvingade" att hitta en annan arbetsplats med bättre anpassade tider? Annars är det väl tillbaka på Postnord. Inget misslyckande egentligen, men ändå skönt att liksom kommit bort därifrån. Jag har ju sökt några andra jobb som jag inte hört något från, ska väl ringa/maila och höra hur det egentligen går där. Och så söka i alla fall ett helt nytt också, som kundtjänstmedarbetare vid ett företag i Märsta. Innebär lite pendlande igen, men just kundtjänst och service är något som jag tror passar mig väldigt bra och därför satsar jag på det. Och kan jag bara få jobb inom "rätt" bransch var som helst ett tag så tror jag att det sedan är lättare att flytta till hemorten igen.

Sedan är det ju stallfunderingar. Jag och hästen har huserat vid nuvarande stallet i ganska snart sju år och det är rätt lång tid faktiskt. Under våra år där har vi trivts väldigt bra, både med två- och fyrbenta vänner, men det senaste halvåret har det börjat gnaga lite i kroppen på mig. Det har varit stor omflyttning av hästar, många som kommit och gått på kort tid. Stallvärden har väl faktiskt plockat in folk utan att checka av referenser ordentligt, gällande hur både hästar och ägare är. Och alla nya människor tär på en. Jag kan väl räknas som "inventarie" och eftersom värden verkligen är urkass på att introducera nytt folk i våra rutiner är det jag som får ta hand om dem. Visst kan jag strunta i det, men jag vill ju att allt ska funka - för hästarnas bästa liksom. Sedan har vi också haft väldigt dåligt grovfoder åt hästarna och de problemen har inte lösts så himla snyggt av värden. Vidare förväntas jag ställa upp och göra diverse extrajox och annat krafs och NÄ. Nu har jag faktiskt tröttnat. Och så flyttade min ena "bästis" i början av sommaren och jag vet att den andra är på väg bort, förmodligen någon gång till våren nästa år, och då har jag ingen anledning att vara kvar. Jag velar fram och tillbaka mellan att sälja eller behålla hjärtehästen. Jag vill behålla, men att stå med hästen inackorderad vid nuvarande stället känns inget kul. Inte så att jag vantrivs och drar mig för att vara i stallet, men känner mig "mätt" på den kvinnliga värden och den "stalltjänst" som ingår i våra åtagande enligt kontrakt. Och där klämmer skon ytterligare. För när jag flyttade in var det på en anläggning med sex hästar. Det utökades till sju hästar, sedan elva och nu femton. Öhhh? Och när dessutom färden fyller tre av boxarna själv utan att ingå i den kollektiva biten, då är det inte roligt längre. Jag har ledsnat. Inte på min häst, men på att behöva fixa med andras hästar och anläggningen istället för att kunna lägga all tid och allt fokus på MIN häst och ridningen. Idag fick jag äntligen tag i bästisens nya stallvärd och vi bestämde att jag åker över till den anläggningen och kikar igen nu på tisdag. Jag har ju varit där några gånger tidigare och vet hur det ser ut där, men en träff med eventuell ny värd är ett måste. Samma sak som med nytt jobb, man vet vad man har, men inte vad man får. Men nya stallet har ju lösdrift där hästen hela tiden rör sig i hage och får foder på näst intill fri tillgång. Allting ingår i hyran: foder, strö i ligghallen, skötsel av lösdriften och tillsyn alla dagar i veckan. Dessutom finns det ridhus och ridbana på gården samt helt okej med ridvägar. Det innebär att när jag åker ut till min häst så behöver jag bara borsta och rida, inte mocka, göra mat eller dutta med andras hästar. Och vilar hästen så vilar jag från stallet. Typ. Om jag inte vill åka ut och klappa ändå på henne. Men jag blir inte låst och uppbunden på samma sätt som nu. Tror att det skulle vara perfekt för mig, oavsett var jag nu kommer att jobba. Jag hoppas att träffen på tisdag känns positiv och att jag kan säga upp min nuvarande stallplats senast den 31 augusti. Har två månaders uppsägningstid och det skulle innebära att jag är fri/klar med allt i stallet vid oktober månads utgång. Perfekt, för jag vette sjutton hur stallvärden lyckats få ihop helgernas fodringsschema så katastrofalt dåligt. Jag och min "schemakompis" har två pass i september, tre i oktober och fyra(!) stycken i november. Skulle vara otroligt skönt att slippa dem. Liksom ta de andra och sedan bara dra iväg och så får de lösa allting själva. Inte så att allt står och faller om jag inte är på plats, men nog sjutton fixar jag och donar en hel del som inte skulle flyta på så obemärkt annars. Nåväl. Hästen kommer att få ta det rätt lugnt nu när jag är mitt i jobbyte och dessutom är i en aning otrivsel i stallet. Jag rider helt enkelt när jag orkar, annars gör jag bara "måste-sysslorna". Väldigt skönt med en enkel och okomplicerad häst som inte blir knäpp av att gå på halvfart.

Imorgon blir det stall (jag tror att jag rider lite), "hemma-spa" med tillfixning inför veckan och så ska jag fixa med jobbansökningar och kanske börja slänga lite blickar på månades utgifter. Jag har i alla fall bokat 3 kvm försäljningsyta vid en hästloppis i Enköping i slutet av september. Kostar 300 kronor och så tillkommer förstås resa t.o.r och tiden jag lägger ner, men ska nog kunna gå med lite "vinst". 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Total skrivstiltje i nästan ett år. Det har hänt massor, mestadels bra grejer och jag vet inte om jag ska skriva om allt... Men får väl ta upp tråden och fortsätta skriva lite om nageljoxet. För jag provade en ny salong och gick där tre gånger in...

Efter att ha gått till samma nagelsalong i fyra år (och i princip haft damma tjej som fixat naglarna hela tiden) provade jag här i veckan ett nytt ställe. Jag är inte missnöjd med tjejen som sådan, hon är duktig, noggrann och kreativ, men jag gillar ...

För första gången har jag verkligen den senaste och hetaste modellen av mobiltelefon. Ofta har jag haft helt ok telefoner, men inte alla senaste, mest på grund av att det kostar att ligga på topp. Men nu blev det lite akutläge för maken och då Samsun...

Totalt jävla bloggstiltje. Mår sämre än sämst, men håller skenet och en snygg fasad uppe. Tror absolut ingen förstår hur illa det är, men skit samma, jag ska väl ta mig igenom det här också. Vore ju löjligt om livet var alldeles för enkelt. Har i...

Tja. I vilken är ska jag börja? Klassiska "nytt år - nya möjligheter" och bara skita i allt krasst som hände förra året? Hade en rätt god tro på framtiden vid förra nyåret, men allt grusades rejält under vår/sommar. Försöker att inte vara bitter även...